Lite om mycket... Livet som det är.

William är nu 6 veckor och 2 dagar gammal.

Han är en himla glad och nöjd kille. Skriker i stort sett bara när han vill ha mat, för då vill han ha den NU! Inte snart, NU! ;) Han har iofs gas-mage också, då är han ledsen, och då svider det i ett mamma-hjärta när man inte kan ta bort det onda.

Han sitter mycket i sin babysitter nu, ibland är det inget annat som är roligt.
Ville vara en "bra mamma" härom dagen och stimulera honom.
 
*Vi skulle gå runt och kolla på saker -inte populärt
*W i mitt knä med leksaker -inte populärt
*W i babygym med mig entusiatisk bredvid -inte populärt
*W i mitt knä med sång -inte populärt
*W i famnen för att mysa -inte populärt

*W ENSAM I BABYSITTER STIRRANDES I BOKHYLLAN MEDANS JAG DAMMSÖG -POPULÄRT!

Hmmm... jaja.

På nätterna så hjälps vi åt.
När Stefan inte jobbar tar vi varannan natt, natten har vi bestämt är mellan 24-06. Den som inte har natten har sista matningen innan runt 23. Jobbar Stefan har han matningen vid 23 och jag natten.
Detta funkar bra just nu, sen får vi se om William ändrar sina rutiner så vi måste anpassa oss.

Längtar och väntar ännu på det där första härliga leendet...

I onsdags så var jag och ville på promenad och fika med "tjockisarna", dvs de andra mammorna från familjeliv.se. Bör påpekas att de faktiskt inte heller är tjocka längre utan alla bebisar är ute.
11 stycken barnvagnar och stolta mammor var vi =)
Jätte trevligt, sen var det fika på Villa belparc. Vi satt ute med alla våra vagnar och bebisar, men det gick jätte bra, de satte på värme och så sken ju faktiskt solen också, en härlig höstdag med trevliga människor.

Idag har vi varit hos mormor.
Morbror och kusin var där också. Ebba är sååå söt mot William, hon hjälpte att skaka hans mat och byta blöja. Sen när hon fick vakta honom en stund så hjälpte hon honom så fint att få nappen i mun, missade lite men ååå så söt hon är!! Precis som alvedon reklamen, är man stor måste man vara snäll!!
Hon ville också dela med sig av sin favvo-leksak tv-dosan också, men jag sa att hon nog får vänta ett par månader ;)   UNDERBARA GULLE-EBBA!!!

William börjar bli alltmer medveten, han fäster blicken och tittar nyfiket på omvärlden. Nu kan han sitta små stunder i sin babysitter och vara nöjd, eller ligga och titta en stund. Såklart mysigt att hålla och gosa bebis, men skönt att inte behöva hålla honom HEEELA tiden. Jag längtar tills han ler. Åå vad jag längtar!

Annars så har vi haft ett par nätter med vakentid. Brukar sammanfalla med Fresh prince i Bel air och Ellen. Ibland ngt tidigare, då får jag nästan tvinga mig att stänga av mitt i Ellen när han somnat ;)
Min kära sambo har lovat att ta en natt i veckan så jag får sova, guud vad skönt det ska bli! Det finns fördelar med att inte amma..

Idag är det fredag och snart kvalfinal i IDOL!
Fredagsmys!      <3

Fick en förfrågan om en förlossningsberättelse, så har kommer den.

Fick värkar på onsdagen runt 15 tiden. Vi åkte till Floda på kalas och firade min bror som fyllde 34 (!).
Hade värkar hela natten, tog alvedon och en dusch innan jag gick och la mig då jag hört att förvärkar ska försvinna då, men de visade sig vara "riktiga" värkar.

De var ung med 6 minuters mellanrum. Slumrade 2 stycken 45 minuters stunder framåt morgonen. Stefan låg bredvid och sov som en prins då jag sagt till honom att det inte är någon idé att vi båda ligger vakna och blir alldeles trötta till dagen efter. Och att jag antagligen skulle behöva honom pigg ;)

På torsdag kväll gick jag och badade. Då hade jag haft värkar heeela dagen. Badade 3 timmar. Jösses vad skrumpen man kan bli. Badade och profylaxandades. Stefan kollade på dvd och kom och fyllde på varmt vatten emellanåt...

Jag gick upp ur badet när jag började få svårt att slappna av. Klädde mig och sedan ringde vi förlossningen vid 21.30 tror jag. Jag bad stefan ringa men de ville ju såklart prata med mig, så det var bara att andas bort värken och ta telefonen.

De sa att det absolut verkade som om jag var i förlossningsarbete och att vi var välkomna in.

Jag ringde mamma, utryckte min oro över att om det gjorde sådär ont att vara öppen 1-2 cm hur ont skulle det då inte göra att vara öppen 8! Jag var ganska säker/orolig över att vi skulle få åka hem igen och försökte väl ställa mig in på det.

Stefan glömde sin mat hemma (runt vilken vi haft ganska många disskusioner) så jag tvingade honom att vända hem igen, ÖVER FARTGUPP -MED VÄRKAR(!) för att hämta den.

Inne på förlossningen så var jag öppen 8 =)
Wow, superwoman!!! ;)

Jag fick frågan om smärtlindring men blev mest undrande om det inte skulle göra mer ont än så. Jag tog ingen och resten av öppningskedet gick jätte bra. Vi gick runt i korridoren och hade det gott och andades genom värkarna. Stefan var ett enormt stöd och jätteduktig!

Tyvärr så var den bm som vi fått inte den bästa. Kände inte att vi fick ngn bra kontakt och hon mumlade mest lite för sig själv så att man hade svårt att avgöra om hon faktiskt pratade med sig själv eller med oss. Hon är säkert jätte kompetent men vi klickade inte, jag önskar att jag hade sagt till och bytt bm, men insåg nog inte det då men har förstått det efteråt, vikten av bra stöd av en medvarande bm.

Bm sa att man skulle kunna ta hål på fosterhinnan. Jag förstod inte först att det var en fråga, men insåg det och sa till henne att göra det som hon ansåg var bäst. Så hon tog hål på den med en jätte virknål och vattnet forsade, jösses vad med vatten det kom, syndafloden. Bm gick och bytte kläder. Hehe...

Mellanskedet var jobbigt. Jösses vad ont det gjorde. Jag hade sagt innan att jag helst stod upp. Men hon (bm ville ha mig i sängen på sidan och sen på rygg för att sen stå på knä och luta mig över huvudändan på sängen. Borde ha sagt till igen att jag ville stå på golvet, men var inte alltför talför. 
Testade lustgasen, funkade inte för mig. Förstod inte då att jag borde ha lagt den åt sidan.
Jag tog bort den såfort jag blev yr, då var värkarna inte ens uppe i hälften, så det enda som hände var att jag blev yr, tappade koncentrationen och kontrollen samt att smärtan fortfarande i stort sett var olindrad när den nådde sin topp...suck... (AJAJAJAJAJ!)  
Jag vrålade inte, men visst ojade jag mig högljutt... :/

Bm bestämde att jag skulle börja krysta trots att krystvärkarna inte kommit igång.
W kom inte ner i läget, utan var för högt upp i kanalen, och jag hade det mkt jobbigt.
Så sagt och gjort -KRYSTA!

Krystade 1,5 h innan han kom. 
En annan bm kom in och tryckte mig på magen för att hjölpa W att komma ner, en annan usk hjälpte mig att hålla upp mitt huvud under krystningen och "min" bm breddade hålet...  
(hehehe.... man måste inte läsa om man inte vill...)  

Kryst och stånk, jag fick dra i lakan och ibland i mina ben. Mellan krytningarna så var det bara att slappna av, eller kollapsa om man hellre vill säga så. Krystningen upplevde jag inte som smärtsam.
FÖRRÄNS jag inte fick krysta i värken utan den skulla andas bort. MEN HALLÅ vad ont det gjorde.

Sen kom han, jag sprack, han var fin....

Tog ett tag innan vi fick kollat att det var en pojk.

Doktor tillkallades för att kontrollera diverse muskler, de var hela så bm startade syjunta "downthere". Hon kunde inte bedöva överallt, men då funkade lustgasen.

Det var det...

Datorn fortfarande sönder... passar på att skriva några rader hemma hos mamma.

Idag är jag och William solokvist för första gången.
Min förmåga till att göra ngt annat än att passa upp på william är lika med noll. Finns ingen antydan till multi-tasking, men hoppas att även jag kan lära mig detta, annars lär det bli svårt att planera ngt med mig och Wille :(

Igår var jag och William på promenad i slottskogen med några andra mammor och bebisar, vi fikade på cafét och W skötte sig exemplariskt *stolt*. Så nu vågar vi ge oss ut på äventyr!!

Imorgon är det bvc igen, sist hade han bara gått upp 80g, så vi hoppas på lite mer denna gång.
Min lilla stora kille!

Imorgon är han 4 veckor!!! Jösses vad fort det gått! 

:(

Nu får vi bara hoppas att hårddisken klarat sig med alla kort och allt som vi inte har på back up!

Så nu vet ni varför INGET händer här på bloggen....
Måste köpa ny dator..

 

(William har badat idag!)

Måndag morgon.

William har somnat om efter att fått mat och gosat. Han är underbar.
Pappa sover också...

Min härliga gentlemän har sovit på soffan flera nätter för att jag ska kunna få sova ordentligt. Kan gott konstatera att mina pojkar är de bästa och att jag är oerhört lyckligt lottad!

I fredags var mormor, morbror, moster och kusin här. De hade med sig en jätte fin prinstårta och William fick en jätte söt nalle av kusin :) Den kommer han gilla skarpt!

Igår var faster, farbror, och kusin Cecilia & Susanna här och hälsade på William även det mycket trevligt. William var missnöjd tills precis att de kommit då han somnade gott och låg hos faster och mös som en prins. De hade köpt jätte fina kläder till honom, lite att växa in i, vilket är skönt eftersom han redan växt ur i stort sett hela sin garderob, INNAN förlossningen :/  Det var tur att mormor och morbror var på stan och köpte lite nya kläder redan samma dag han föddes, annars hade William fått leva i blöjrumpa ;)

Vilken omställning att få ett barn till familjen.
Man har fokuserat på graviditeten, och sedan på förlossningen. Sen står man där med ett barn.
Nästan helt oförberedd.

Som jag skrev igår, vi lär känna varandra, strular lite med amningen och gosar...
Längtar till jag får visa upp mitt alldeles fantastiska underverk!

Kärlek C.
  

=)

Och William är redan sora killen på 9 dagar!

Han kom 28/8 kl 4.27 på morgonen, 4730g och 54 cm lång.

Det har varit väldans mkt nu den första tiden och är fortfarande. Mycket nytt.
Kommer igång mer med bloggen när det lugnat sig lite.

Nu försöker vi lära känna varandra.

Har inte skrivit på länge.. det är inte så mycket som händer.
Jag hemmafruar, fikar, väntar och längtar.

Imorgon är det dags för bm igen, har inte varit på 3 veckor vilket är ovanligt såhär sent i graviditeten då man brukar gå oftaofta. Antar att det blir till att mäta och väga och kolla blodet som vanligt, och lyssna på hjärtat förstås vilket alltid är lika mysigt.
Blir spännande att se om magen växt ännu mer, undrar hur stor den kan bli.

Väntar och längtar.

Var på kalas och satt sönder en stol :/
Hihi... skrattade så att jag grät, trodde faktiskt aldrig att det skulle hända mig.. oootroligt galet. Och inte en sån klen stackare till stol, nädå, en redig stol i massivt trä.. hihi.
Imorgon fyller bror år, vilket innebär ett nytt kalas, hihi, får ta det försiktigt med stolarna.

Väntar och längtar.

Igår började skolan för mina "gamla klasskompisar"... önskar er alla lycka till!
Under hösten så ska jag fotsätta med handledning vilket är en valbar kurs jag går. Det är en lektion varannan vecka som har första lektionen nästa vecka, men jag hoppas faktiskt att jag vaggar en bebbe då istället. Men antagligen rultar jag väl dit med magen i vädret och handleds som bara den ;)

Väntar och längtar....

Nallen provåker....

Vi har som jag nämnt tidigare så enorm tur med generösa människor omkring oss att vi faktiskt inte behövt köpa så mkt grejer till bebben. Nallen provåker innan bebisen tittar ut, säkerhetstestar kan man säga... ingen bild på när nalle testar babybjörn selen, men nog har pappsen provgått med nallen ;)   (amningskudden provåks INTE... hehe, det finns gränser!)       
TACK IGEN TILL ALLA!

Idag är det 20 dagar kvar till beräknat datum.
Igår kväll kändes det konstigt i nedre delarna, det sved och värkte till ibland. Inte alls så mycket men man märker att det är något som sker, spännande. Än är det antagligen långt kvar,, but you never now!
Borde verkligen packa BB-väskan. Stefan sa åt mig innan han gick till jobbet. Känns bara så himla konstigt och så avgörande. Men ska ta tag i det idag OCH skriva upp på en lista saker som måste införskaffas, t ex näspray, godis, läsk, tvål som luktar extra gott...  borde nog ladda kameran också.

Nalle och babysitter ;)

  
Nallen och hoppgunga....

Igår var vi i Eriksberg och njöt av solen, åt glass med dinglande ben på kajen och mös runt.
Stefan och hans stooora tjej :)